Sammandrag

Publikationens namn

Auditering av LAB-ammattikorkeakoulu

Författare

Jaakko Hallila, Liisa Postareff, Isabella Lindberg, Hilla Vuori & Mira Huusko

LAB-ammattikorkeakoulus självvärdering (red.) Merja Heino, Minna Suutari & Tanja Matikainen.

Beslutet av sektionen för utvärdering av högskolorna

Auditeringen av LAB-ammattikorkeakoulu godkändes den 8 november 2024.

Kvalitetsstämpeln är i kraft till och med den 8 november 2030.

Auditeringsgruppens omdöme för utvärderingsområdena I-III

I: En kompetensskapande högskola: god nivå

II: En nyskapande högskola med genomslagskraft: god nivå

III: En utvecklingsorienterad och välmående högskola: god nivå

En lärande högskola, utvärderingsområdet som LAB-ammattikorkeakoulu valde

Stöde för krävande innovationsverksamhet

Tema och partner för kollegialt lärande

Tema: Studerandes välbefinnande

Partner: AVANS University of Applied Sciences

Centrala styrkor och rekommendationer

Styrkor

  • Utbildningen vid LAB-ammattikorkeakoulu (LAB) har stark koppling till arbetslivet. Kompetensbehoven identifieras i samarbete med partners från arbetslivet.
  • LAB har satt upp ambitiösa mål för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhetens genomslagskraft och ett system för att uppnå målen.
  • Strategin och det operativa programmet styr starkt LABs verksamhet och de är väl förankrade hos personalen.
  • Stödet för krävande innovationsverksamhet har stärkts vid LAB, vilket återspeglas i goda resultat vad gäller finansieringsansökningar. LUT-universitetstjänster ger ett betydande stöd till LABs krävande innovationsverksamhet.

Rekommendationer

  • Mångsidigare metoder för utvärdering av kvaliteten på lärande och undervisning bör tas fram. LAB bör vidareutveckla indikatorer för att följa upp utbildningens kvalitet. LAB bör identifiera och genomföra förbättringsåtgärder på basis av insamlade data.
  • LAB bör definiera gemensamma metoder för hela yrkeshögskolan för att ytterligare utveckla sin samverkan med samhället och genomslagskraft i samhället.
  • LAB bör förtydliga de viktigaste punkterna i sitt kvalitetssystem för högskolegemenskapen, till exempel genom en mer omfattande kvalitetsmanual som stöder yrkeshögskolans kvalitetsarbete och den strategiska ledningen av yrkeshögskolan.
  • Personalbehoven för den krävande innovationsverksamheten bör förutses bättre.