En aktiv och levande diskussion och kvalitetsmedvetenhet stöder utbildningsplaneringen
Åbo Akademi har tydliga processer och rutiner som omgärdar planeringen av utbildning på kandidat-, magister- och forskarnivå. Universitetets strategiska mål (2021–2030) för utbildningsverksamhetens del lägger fokus på bland annat forskningsbaserad utbildning, hållbarhet, arbetslivsrelevans, internationalisering (speciellt Norden) och kontinuerligt lärande. Utbildningsutbudets koppling till strategiska mål skapas i utbildningsplaneringen med hjälp av styrdokument och riktlinjer (prorektor och fakultet) och olika stödmaterial. Det finns en inbyggd systematik i processen för hur utbildningar planeras med avseende på arbetslivsrelevans (se kapitel 4 för vidare diskussion) och internationalisering och hur planeringen knyter an till högskolans övriga strategiska mål. Av det underlag auditeringsgruppen haft tillgång till framgår också att planeringen av utbildningarna motsvarar rätt nivå i den nationella referensramen för examina och övriga samlade kompetenser. Etablerade förfaranden där fakultetsråden godkänner utbildnings- och undervisningsplaner för examensutbildningen och öppna universitetsutbildningen skapar systematik i processen.
Lärandemålen för utbildningar och kurser är på basis av en stickprovsläsning till stora delar tydligt beskrivna. Självvärderingen visar också på en ambition att linjera lärandemål, examinations och undervisningsformer för att därmed säkerställa konstruktiv länkning. Detta intryck förstärks av den generellt positiva bild studerande gav i workshopdiskussionerna kring den egna utbildningen. Det framkom emellertid en del variation i kursbeskrivningarna i studiehandboken i hur lärandemål, allmänna kompetenser och bedömningsgrunder beskrivs. Åbo Akademi har också identifierat variationen i kursbeskrivningarna som ett utvecklingsområde i sin självvärdering. Utifrån upplägget med digimentorerna efterfrågades i auditeringens lärarworkshop ett liknande upplägg med motsvarande stödpersoner för kursutveckling; experter på kursutveckling som lärarna kan ha dialog med och som kan ge lärarna stöd när de ska skriva sina kursplaner.
Av intervjuerna och workshoppen med studerande framgick att de studerande upplever stora variationer i arbetsmängden inom olika kurser och inom vissa ämnen ansågs arbetsbördan vara orimlig. En översyn av utbildningsplaneringen behövs med avseende på kursinnehåll och förväntad arbetsmängd i relation till formulerade lärandemål och skulle på ett fruktbart sätt kunna synliggöra behovet av eventuella justeringar.
Det finns vid Åbo Akademi en aktiv och levande diskussion kring och en påtaglig medvetenhet om vad som i dagsläget fungerar bra och vad som kan behöva utvecklas när det gäller rutiner för planering av utbildning. Denna medvetenhet måste ses som en klar styrka då den skapar grund för kontinuerliga kvalitetsutvecklingsprocesser, förutsatt att identifierade utvecklingsbehov följs upp och görs till föremål för analys, åtgärd och utvärdering. Auditeringsgruppen bedömer att det finns utvecklingspotential när det handlar om att i ännu högre grad säkerställa att olika ämnen uppvisar samsyn kring planeringsprocesser och ramar som läggs för olika utbildningar och att resurser för sådana planeringsprocesser ställs till förfogande.
I workshopdiskussionerna med lärarna framkom att riktlinjerna för utbildningsplaneringen ibland upplevs som väldigt omfattande och detaljerade. Ett flertal olika mål och tyngdpunkter för planeringen skapar mycket arbete för enskilda lärare. Gemensamma och tydliga riktlinjer för planeringen är att föredra för att skapa samsyn i utbildningsplaneringen vid lärosätet, men riktlinjerna skulle kunna vara mer övergripande och stöda den kollegiala dialogen inom utbildningarna.
Det verkar existera olika planeringspraxis inom utbildningarna med å ena sidan utbildningar som planeras kollegialt och å andra sidan utbildningar där enskilda kursansvarigas ansvar markeras. Det är tydligt att de strategiska målen och utbildningsutvecklingen överlag kräver samsyn och samordning för att skapa väl genomtänkta helheter. Åbo Akademi skulle starkare kunna främja kollegiala arbetsformer och rutiner för att planera och utveckla utbildningar, vilket är en förutsättning för att de strategiska målen ska integreras i utbildningarna på ett väl genomtänkt sätt. Som det nämndes i intervjuerna borde fokus lyftas från enskilda kurser till utbildningar.
Forskningen anknyts till utbildningen på ett naturligt sätt och bidrar till utveckling av undervisningen
I enlighet med Åbo Akademis strategiska målsättning ska forskningen genomgående anknytas till utbildningen för att garantera att varje utbildning har en mångsidig vetenskaplig kunskapsbas. Som det nämns i självvärderingen sker kopplingen framför allt genom att lärarna forskar och forskarna undervisar samt genom forskningsinriktade studier. Auditeringsunderlaget bekräftar att det finns en god koppling till forskningen inom utbildningen. Nya forskningsrön och evidensbaserad forskning kommer in på ett naturligt sätt i utbildningen och påverkar utvecklingen av undervisningen. Enligt workshopdiskussionerna med studerande framhävs forskningskopplingen inom vissa fakulteter och ämnen där spetskompetensen och den starka forskaridentiteten tydligt kommer fram inom utbildningsområdet. Några studerande påpekade att i vissa fall kan det till och med finnas ett alltför starkt fokus på den egna forskningen och expertisen, vilket leder till att övriga områden inom det egna ämnet endast behandlas ytligt eller helt lämnas obehandlade. Lärarna lyfte också fram sin dubbla roll som lärare och forskare, och ibland betonas utbildningen för lärare på bekostnad av forskningen (se diskussionen i kapitel 3.2.). Åbo Akademi kan ta vidare steg i forskningsanknytningen och till exempel involvera studerande bättre i olika forskningsprojekt.
Enligt examensstadgan och den nya instruktionen om examen och studier bör utbildnings- och undervisningsplanerna möjliggöra studier och praktik utomlands samt ange en rekommenderad tidpunkt för utbytet. Intervjuerna och workshoppen med studerande bekräftade att det finns goda möjligheter för internationalisering vid Åbo Akademi via utbyten och internationalisering på hemmaplan. Utländska studeranden bidrar till att göra lärmiljöerna internationella och gästföreläsare från utländska universitet medför ett tydligt mervärde i undervisningen speciellt i små ämnen. Förfarandena för godkännande av studier utomlands är välfungerande.
Centret för livslångt lärande arbetar aktivt för att fånga upp behov av kontinuerligt lärande
Åbo Akademi arbetar aktivt med att uppfylla behov och säkerställa möjligheter till kontinuerligt lärande, framför allt genom det utbildningsutbud som erbjuds inom ramen för Centret för livslångt lärande (CLL). Enligt intervjuerna pågår ett arbete för att hitta bestående strukturer för kontinuerligt lärande i samverkan med arbetslivet samt former för kontinuerligt lärande som tar i beaktande universitetets, arbetslivets och studerandes intressen. Det är tydligt att CLL har en viktig uppgift och bland annat ger möjlighet till flexiblare och mindre insatser. Intervjuer och workshoppar bekräftade att CLL arbetar aktivt både internt och externt för att fånga upp impulser och idéer och efterfråga arbetslivets behov av kontinuerligt lärande. Utvecklingen av utbudet styrs också internt när fakulteterna utvecklar utbildningsstrukturer och kursutbud. Av intervjuerna och workshopparna framkom att det finns möjligheter att förbättra och tydliggöra samverkan mellan CLL och fakulteterna vad gäller kontinuerligt lärande. Bland annat önskades ett ännu större engagemang av forskare i fortbildningarna för att få in den senaste forskningen i CLL:s utbud. Öppna universitetet och fortbildningen nämndes under besöket som viktiga kanaler där Åbo Akademis forskning förs direkt ut i samhället.
CLL:s studerande talade om väl genomtänka målsättningar för kurserna, bra marknadsföring och trovärdiga fortbildningar som arbetsgivarna ställer sig positivt till. Lärandemålen är tydliga och synliggör vad man kommer att kunna efter avslutad kurs. Kurserna har en stadig och teoretisk förankring via professorer och doktorander som bjuds in till kurserna.
Studerandemedverkan i utbildningarnas planering och utveckling kan utvecklas
De studerande är väl representerade i olika organ såsom styrelsen, universitetskollegiet, fakultetsråden, grundutbildningsnämnden, examensnämnden och jämställdhetskommittén. Det är speciellt berömligt att de studerande också har en representant i ledningsrådet. Under auditeringsbesöket uppskattade ledningen och personalen studerandemedverkan och dialogen med de studerande högt. Däremot skapar de varierande kommittéstrukturerna inom fakulteterna olika möjligheter för de studerande att engagera sig i planering och utveckling av den egna utbildningen. Det finns enligt intranätet endast ett fåtal lednings-/styr-/ämnesklustergrupper där studerande är representerade (Handelshögskolan, ämneslärarutbildningen, klasslärarutbildningen och doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper). Styrgruppsverksamheten i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper lyftes fram i intervjuerna som ett positivt exempel där doktoranderna har goda möjligheter att föra fram sina åsikter via styrgruppen och påverka verksamheten. Den informella kontakten betonas starkt men skapar en viss otydlighet i Åbo Akademi som helhet när det gäller hur studerande kan medverka i kvalitetsutvecklingen av sina utbildningar. Auditeringsgruppen rekommenderar att Åbo Akademi säkerställer att det finns ändamålsenliga strukturer för studerande att medverka i utbildningarnas planering och utveckling.