Publikation
Auditering av Helsingfors universitet (Audit of the University of Helsinki)
Författare
Bernard Coulie, Klara Bolander Laksov, Petri Heinonen, Petri Suomala, Signe Tolstrup Mathiasen, Mirella Nordblad & Niina Nurkka.
Helsingfors universitets självvärdering (red.) Päivi Aronen, Johanna Kolhinen & Anne Lepistö
Beslutet av sektionen för utvärdering av högskolorna
Auditeringen av Helsingfors universitet godkändes den 26 januari 2022.
Kvalitetsstämpeln är i kraft till och med den 26 januari 2028.
Auditeringsgruppens omdöme för utvärderingsområdena I-III
I: En kompetensskapande högskola: god nivå
II: En nyskapande högskola med genomslagskraft: god nivå
III: En utvecklingsorienterad och välmående högskola: god nivå
En lärande högskola, utvärderingsområdet som Helsingfors universitet valde
Konceptet för internationella magisterprogram
Tema och partner för kollegialt lärande
Tema: Personalens och studerandes välmående
Partner: Edinburghs universitet
Centrala styrkor och rekommendationer
Styrkor
- Den gradvisa integrationen av kvalitets- och ledningssystemen som bistår både fakultets- och enhetsnivåerna och de administrativa enheterna.
- Utbildningsplaneringen är en systematisk och transparent process.
- Utvecklingen av universitetets internationella utbildningsprogram har grundat sig på initiativ från enheterna och en naturlig utveckling inom vetenskapsområdena.
- Helsingfors universitet lägger stor vikt vid samverkan med samhället och verksamhetens genomslag i samhället. Universitetet har goda strukturer för att leda samverkan med samhället.
Rekommendationer
- Det integrerade lednings- och kvalitetssystemet bör förenklas så att fakultets- och universitetsnivåerna sammanfaller och systemet fungerar på ett mer effektivt sätt.
- Universitetet bör mer aktivt kommunicera med studerande och doktorander, inklusive internationella studerande, om tillgängliga stödstrukturer.
- Universitetets koncept för flerspråkiga magisterprogram är otydligt och universitetet kunde utveckla konceptet för internationella program.
- Universitet kunde definiera tydligare vad samverkan med samhället och genomslag i samhället betyder och dess förhållande till undervisnings- och forskningsuppgifterna. En tydligare definition skulle stödja universitetet i att ta en starkare ledarskapsroll i nationell utveckling.