Responssystemet behöver utvecklas för att skapa reell nytta för utveckling av utbildningen
Åbo Akademi har tydligt beskrivna rutiner och ansvar för utvärdering och utveckling av utbildningsverksamheten, och vittnar om en medvetenhet om vikten av att kontinuerligt följa upp planering och genomförande av lärosätets olika utbildningar. Det sker en systematisk insamling av responsdata för att utveckla utbildningarna. Av auditeringsunderlaget framgår vidare att verksamheten har ett väl utvecklat system för att följa upp olika aspekter av utbildningarna. Bland annat responsenkäter från studerande som tagit examen ansågs värdefulla för att bedöma utbildningens kvalitet och relevans.
Åbo Akademi, genom sitt mycket ambitiösa responssystem, uppvisar klara styrkor när det gäller att följa upp utbildningarnas kvalitet på både kort och lång sikt. Auditeringsgruppen gör emellertid också bedömningen att responssystemet är ett viktigt utvecklingsområde. Åbo Akademi borde se över vilken information som samlas in, och analysera om denna verkligen är till reell nytta för utveckling av utbildningen. Det framgår bland annat av intervjuerna och workshopparna med lärare och studerande att det universitetsgemensamma kursutvärderingssystemet har ett begränsat värde för att komma åt viktiga kvalitetsdrivande aspekter av undervisningen. Lärare beskriver att de i stället regelmässigt samlar in egen, mer informell (och oftast anonym), information från studerande om kurser. Denna information, som ger mer direkt återkoppling från studerande om hur olika delar av undervisningen har hjälpt eller hindrat dem i deras lärande, framstår ofta som mer användbar för att identifiera aspekter av undervisningen som kan utvecklas ytterligare.
Den informella kontakten med lärare fungerar bra för många studerande. Lärarna och professorerna är lätta att nå och man kan ta direkt upp saker med dem, men det var också ibland svårt att veta om responsen beaktas. De studerandes erfarenheter varierade gällande kursutvärderingssystemet; huruvida de studerande anser att det lett till förändring och huruvida de fått återkoppling på sin respons. Å ena sidan talade de studerande om god kontakt med lärarna, att kursresponsen fungerat väldigt bra och att kursresponsen från föregående kurs behandlats i början av kursen. Å andra sidan var det för flera studerande oklart vad som händer med deras respons, hur den behandlas och vem som ser den. Otydligheten i vad som händer med kursutvärderingarna gällde också de öppna universitetsstudierna. De studerande kunde också identifiera flera fall där respons inte lett till någon förändring. Auditeringsgruppen föreslår därför att Åbo Akademi, i samband med den pågående vidareutvecklingen av responssystemet vid lärosätet, i samverkan med lärare inom olika ämnesområden identifierar aspekter av undervisningen som är kvalitetsdrivande för att skapa ett ändamålsenligt system. Systemet med responsinformation borde på ett mer finmaskigt sätt fånga upp utvecklingsaspekter inom olika ämneskontexter.
Åbo Akademi behöver också utveckla systematiken i hur responsinformationen från kursutvärderingar och övriga responsinstrument behandlas och återkopplas till verksamheten. Åbo Akademi har nyligen förtydligat processen och ansvaren i hanteringen av responsen samt återkopplingen till verksamheten (se figur 3). Det är viktigt att i fortsättningen följa upp hur kvalitetscykeln fungerar och leder till åtgärder. Det är positivt om kursutvärderingssystemet också lyckas sprida god praxis och vad som fungerar bra i utbildningen inom universitetet. Överlag är det viktigt att bättre kommunicera systemet med kursutvärderingar till de studerande. Studerande behöver också återkoppling på sin respons för att se att deras respons har effekt, vilket motiverar till att ge respons.
Åbo Akademi arbetar på ett kvalitetsdrivande sätt för att utveckla utbildningen
Sammantaget fick auditeringsgruppen ett intryck av kvalitetsdrivande utveckling av utbildningen, där olika metoder används flexibelt. Under besöket beskrevs flera parallella initiativ för att stärka systematiken i arbetet med att definiera och kommunicera mål, för uppföljning och analys av resultat samt för justering och förbättringsarbete. Ett sådant exempel var arbetet med genomströmningen kopplat till utbildning. Arbetet involverade ledningen, dekanerna, egenlärarna och studerandena och resulterade i en kartläggning av befintliga utmaningar, olikheter mellan ämnesområden och gemensamma nämnare, men även i att goda interna rutiner och lärdomar delades mellan fakulteter och mätetalen förbättrades. Arbetet synliggjorde också vikten av att fånga både kvantitativa och kvalitativa mätare, då man kom fram till att den viktigaste faktorn för genomströmning var de studerandes motivation.
Utöver projektbaserade och behovsinriktade datainsamlingar och utvärderingar, skulle Åbo Akademi kunna införa mer cykliska utvärderingar av utbildningar som helhet. Utöver den pågående AACSB-ackrediteringsprocessen av Handelshögskolan saknas det regelbundna uppföljningar eller utvärderingar av utbildningarna som helhet.
I lärarnas workshopdiskussioner betonades kollegornas betydelse starkt i utvecklingen av utbildningen. Att undervisa med kollegor, se hur man jobbar inom andra ämnen och skuggning av lärarkollegor nämndes som exempel på sätt att få nya idéer, testa nya metoder och bli inspirerad. Den kollegiala kulturen är en av Åbo Akademis styrkor, och lärarna önskade att den skulle understödas ännu mer av ledningen.
Det samlade intrycket från auditeringsmaterialet är att stödtjänsterna arbetar aktivt med att utveckla sina tjänster med stöd av responsinformation, användarundersökningar och annan information för att adressera behov hos studerande och personal. Den årliga verksamhetsplaneringsprocessen kopplar universitetsservicen till implementeringen av Åbo Akademis strategi via enhetens årliga verksamhetsplan. En god praxis vid Åbo Akademi är att inkludera i fakulteternas verksamhetsplaner frågan om hur stödservice, verktyg och system på universitetsnivå kan utvecklas och förändras för att bättre stöda fakultetens verksamhet och måluppfyllelse.