Åbo Akademis verksamhetskultur uppmuntrar till förnyelse tillsammans med samarbetspartner och stärker förutsättningarna för en kreativ miljö
Enligt auditeringsbesöket kommer innovation in i verksamheten speciellt via forskningskopplingarna och försök i undervisningen. Tvärvetenskaplighet och bredden på verksamheten lyftes fram som en av Åbo Akademis styrkor som skapar nya möjligheter inom forskningen och utbildningen. Personalen talade om en närhet och öppenhet att dela med sig även över ämnesgränserna. Möjlighet till informella kreativa diskussioner finns i form av olika forum, plattformar och kanaler för att dela praxis/innovationer samt informella möten.
De mångvetenskapliga forskningsprofilerna som använder sig av Living Lab-metoden som sker i samverkan med industrin, samt samarbetet med Åbo stad som har resulterat i nya samverkansmodeller som nu även används inom kommunens politiska arbetsmodeller, är några exempel. Profilerna och Living Lab utvärderas även av finansiärer utifrån samverkan och genomslag. När det kommer till utbildning är den gränsöverskridande klasslärarutbildningen i Sverige, den nya fastighetsstrategin och projektet Universitetslärande goda exempel på nytänkande och experimenterande arbetssätt.
I både självvärderingen och intervjuerna framkom många exempel på innovativa arbetssätt och en kultur som tillåter experimenterande. De intervjuade vittnade om stora frihetsgrader att testa nya metoder och utveckla nya kurser och forskningsområden. De pratade om en öppen, snabbfotad, flexibel och tillåtande organisationskultur. Ett exempel som presenterades var att de bara tog en månad att gå från idé till rektorsbeslut när det gäller införandet av mikromeriter.
Tidsbristen utgör en skillnad i samtalen om hur universitetet stöder en experimenterande verksamhetskultur i utbildning och forskning. Tidsbrist nämns i princip aldrig som ett hinder för nytänkande, innovation och pilotprojekt när det kommer till forskning, men är ett återkommande tema tillsammans med de ekonomiska ramarna under workshopdiskussionerna med lärarna (se vidare diskussion i kapitel 3.2.).
Ett utvecklingsområde är uppföljning. Pilotsatsningarna följs upp, vanligtvis av enheten för kvalitet och lärandestöd som efter avslutade projekt säkerställer att goda exempel och lärdomar integreras i den ordinarie verksamheten. Information om pilotsatsningarna och deras resultat ges till universitetsledningen och grundutbildningsnämnden, men det sker ingen allmän information till lärarna och andra medarbetare. Eftersom pilotsatsningarna är en viktig del i Åbo Akademis strategi och kultur, och en källa till lärande, skulle det vara positivt om resultaten kommunicerades till lärarna och andra relevanta aktörer. De flesta intervjuade medarbetare hade också svårt att känna igen sig i begreppet experimentell organisationskultur, även om de pratade om piloter och innovativa arbetssätt. Det finns även utrymme att mer än i nuläget engagera de studerande i olika samutvecklingsprojekt, speciellt vad gäller implementeringen av de strategiska fokusområdena som berör studerande.
Relationen till alumnerna skulle kunna stärkas så att de blir en förlängning av Åbo Akademi och en viktig del av dess nationella och internationella nätverk
Åbo Akademi framhåller alumner som en viktig samverkansgrupp för universitetet och har bland annat ett alumnregister med 4 400 medlemmar. Alla registrerade alumner har möjlighet att prenumerera på ÅA:s alumnnyhetsbrev och ta emot inbjudningar till återträffar och evenemang. Universitetet ordnar också ett antal aktiviteter för sina alumner, som Alumnträffen, och uppmanar dem att bidra till universitetets verksamhet genom mentorsprogram, praktikplatser, Alumni Talks och expertföreläsningar för de studerande. Alumnerna blir också informerade om möjligheten till kontinuerligt lärande.
Vid sidan av dessa universitetsövergripande aktiviteter engageras alumner direkt av utbildningarna via personliga kontaktnätverk för olika typer av verksamhet, gästföreläsningar, föredrag eller närvaro vid andra evenemang, arbetsplatsbesök, forskningssamarbete, praktiksamarbete etc. Här sammanvävs den finlandssvenska minoriteten och alumnfunktionen till en och samma helhet. Alumnerna deltar i en dubbelroll, för att stöda Åbo Akademi men även som svenskspråkiga representanter för sin bransch.
Eftersom alumner deltar i många olika aktiviteter på olika nivåer i organisationen, samtidigt som många av aktiviteterna inkluderar även andra aktörer, är det svårt för lärosätet att rapportera tydlig statistik för alumnverksamheten och alumnernas engagemang. I intervjuerna med externa intressenter var det påtagligt hur viktig Åbo Akademi är för alumner. Allmänt sades Åbo Akademis alumner ha en stark alumnkänsla och ett gränsöverskridande band till universitetet och andra alumner. Enligt intervjuerna har alumnverksamheten blivit starkare och syns bättre i verksamheten, men här finns en enorm utvecklingspotential för universitetet som inte till alla delar har utnyttjats. Verksamheten skulle kunna vara mer strukturerad och synligare redan under studietiden (se också diskussionen i kapitel 3.3. och 4.1).
Det samlade intrycket är att Åbo Akademi söker sig aktivt till olika nationella och internationella samarbeten som stöder universitetets verksamhetsutveckling. Universitetet profilerar sig som en port till Norden, och det nordiska samarbetet är en naturlig och integrerad del av verksamheten vid Åbo Akademi. Åbo Akademi framstår också på basis av intervjuerna som en mycket aktiv och viktig regional aktör på campusorterna med mångsidig samverkan med det omgivande samhället och företagen. Särskilt högskolesamarbetet med yrkeshögskolan Novia (75 procent delägt av Åbo Akademi) och Åbo universitet är omfattande.
På många håll inom Åbo Akademi finns det långvarigt partnerskap med företagsvärlden genom gemensamma forskningsprojekt, examensarbeten och praktiksamarbete. Enligt intervjuerna bygger samarbetet ofta på personliga kontakter som kan göra samarbetet sårbart för personaländringar. Universitetet har ramavtal med några långvariga företagspartner. Ramavtalen och styrgruppsverksamheten har skapat systematik och bidragit positivt till samarbetet. Partnerskapsmodellen skulle med fördel kunna utvidgas till andra långvariga nyckelpartner.
Under intervjuerna påpekades att Åbo Akademi har en viktig roll i Svenskfinland med betydande genomslag och inverkan på det finlandssvenska samfundet. Det att Åbo Akademi behöver erbjuda både bredd och spets påverkar verksamheten konstant. Samtidigt uppmuntrades Åbo Akademi i flera intervjugrupper att söka synergier och samarbeten speciellt med de högskolor i Finland som erbjuder utbildningar på svenska inom samma ämnesområden. Rekryteringen av personal och studerande lyftes fram som en ödesfråga i flera intervjuer.