Publikationens namn
Auditering av Tampereen ammattikorkeakoulu (Tampereen ammattikorkeakoulun auditointi)
Författare
Turo Kilpeläinen, Hannele Keränen, Leena Pöntynen, Paavo Sormunen, Karl Holm & Laura Partanen.
Tampereen ammattikorkeakoulus självvärdering (red.) Teemu Jokinen, Piia Tienhaara & Anu Vainonen
Beslutet av sektionen för utvärdering av högskolorna
Tampereen ammattikorkeakoulu godkändes i auditering den 16 februari 2022.
Kvalitetsstämpeln är i kraft till och med den 16 februari 2028.
Auditeringsgruppens omdöme för utvärderingsområdena I-III
I: En kompetensskapande högskola: god nivå
II: En nyskapande högskola med genomslagskraft: god nivå
III: En utvecklingsorienterad och välmående högskola: god nivå
En lärande högskola, utvärderingsområdet som Tampereen ammattikorkeakoulu (TAMK) valde
Högskolesamfundets gemensamma tjänster – kundkontroll och tjänstehantering av tjänsteköparen som en del av köparens kvalitetssystem
Tema och partner för kollegialt lärande
Tema: Bästa kvalitetspraxis vid två högskolor – främjandet av effektivitet och nyskapande
Partner: Hanze University of Applied Sciences (Nederländerna)
Centrala styrkor och rekommendationer
Styrkor
- Kvalitetsrutinerna för planering och genomförande av utbildning ger utmärkt stöd för studerandecentrerad och arbetslivsinriktad verksamhet.
- TAMK:s verksamhetskultur uppmuntrar till experiment, utbyte av idéer och samutveckling.
- Den information som kvalitetssystemet producerar används på olika sätt på olika nivåer i organisationen för att målmedvetet utveckla verksamheten.
- Gemensamma servicetjänster har på kort tid förbättrat smidigheten i hur servicetjänsterna produceras och kundupplevelsen som berör servicetjänsternas effektivitet.
Rekommendationer
- Kvalitetshanteringen av den examensinriktade utbildningen och kontinuerligt lärande bör i fortsättningen utvecklas som en helhet.
- FUI-verksamhetens roll bör stärkas som en del av TAMK:s strategiska utvecklings- och årsplaneringsprocess, vilket stöder samordningen av de strategiska målen och FUI-aktiviteterna.
- En förenkling och prioritering av rutinerna för kvalitetshantering skulle stärka strategins styreffekt.
- Den operativa serviceverksamheten och högskolesamfundets gemensamma servicespecifika ledningsgrupper borde avskiljas så att verksamhetsutvecklingen styrs av strategin och den framtida serviceutvecklingens helhet. I dagsläget behandlar de servicespecifika ledningsgrupperna onödigt ofta operativa problem.