2.1 Ledning av samverkan och genomslagskraft i samhället

Auditeringsgruppens bedömning

Strategisk ledning

Novias samverkan med och genomslagskraft i samhället förverkligas huvudsakligen via dess kärnverksamhet dvs. utbildning, FoU-verksamhet och konstnärlig verksamhet. Verksamheten styrs starkt av högskolans uppgift och vision samt högskolans strategi (Novia 2020+). Alla dessa har en tydlig koppling till de behov som finns i arbetslivet och samhället i de regioner där högskolan verkar.

En av Novias styrkor är den strategiska ledningen av verksamheten som diskuteras i kapitel 3. De väl inarbetade ledningsprocesserna säkerställer att verksamheten planeras, följs upp och utvecklas utgående från högskolans strategiska målsättningar. Förutom att enheternas verksamhetsmål i målavtalen är kopplade till strategin, utgår de från verksamheten i Novias olika campusområden. Ansvaren med avseende på samverkan med arbetslivet, andra högskolor och internationella kontakter är tydligt definierade för ansvarspersoner på enhets-, avdelnings- och utbildningsnivå. Det är även tydligt vilka ansvaren är i utvecklingen av utbildningen där utbildningsansvarig ansvarar för att kontinuerligt identifiera utbildningsbehov i arbetslivet, forskning, framtida utveckling, risker och potentiella trender. Däremot vad gäller övrig personal är ansvaren och förväntningarna ifråga om samverkan med samhället inte lika tydliga.

Analys av omvärlden och risker

För att Novia ska uppnå sina strategiska målsättningar pågår en systematisk omvärldsanalys. Högskolans ledning och styrelse, men som sagt även utbildningsansvariga, analyserar trender, möjligheter och risker i omvärlden. Högskolans aktiva samverkan med arbetslivet och samhället i alla verksamhetsorter samt olika nätverk bidrar till omvärldsanalysen med aktuell kunskap. Detta stärker högskolans ledning i beslutsfattandet i vardagen och också i utvecklingsarbetet på sikt. Det finns flera exempel som stärker bilden av hur man på ett berömligt sätt arbetar strategiskt vid högskolan utifrån omvärldsanalyser och information som ledningssystemet producerar och samtidigt beaktar de samhälleliga och regionala behoven (t.ex. besluten när utbildningar lades ner och val av fokusområden).

Samarbete och samutveckling i nätverk

Auditeringsgruppen har även fått ta del av många exempel på hur högskolan inom all sin verksamhet, inklusive stödfunktionerna, aktivt samverkar och deltar i utvecklingen i olika nätverk regionalt, nationellt och internationellt. Det är en tydlig strategi för högskolan som tyder på att Novia insett mervärdet som dessa samarbeten och nätverk har för en liten högskola. T.ex. inom FoU-verksamheten är det svårt för en liten högskola att slå sig fram speciellt internationellt utan samarbetspartners. Samarbetet med externa aktörer och verksamheten i olika nätverk ses som ett livsvillkor som möjliggör en ständig utveckling av högskolan och dess verksamhet.

Identifiering av intressenter och förnyelse av nätverk

Novia har identifierat sina viktigaste intressenter och grovt kategoriserat dem under följande grupper: högskolans medlemmar, viktigaste kund, sekundär kund samt interna och externa kunder. Högskolan har även ett antal mer långsiktiga partnerskapsavtal med valda aktörer och långvariga samarbetshögskolor via Erasmus och framförallt Nordplus-samarbetet. Det saknas dock en helhetsbild av högskolans intressenter och samarbetspartners. Det pågår ett arbete i CRM-verktyget för att samla in kontakter, samarbetspartners och alumner. Detta kommer att främja systematiken i hanteringen av kontakterna samt synliggöra dem framöver. Samarbetsnätverken inom utbildningen och FoU, som högskolan även själv beskriver, utgår ifrån de föränderliga behoven i verksamheterna, vilket är positivt. Utvärderingsunderlaget och platsbesöket har dock inte gett information om något systematiskt sätt för att analysera verksamheten i nätverken eller för förnyelse av nätverken. Detta gäller speciellt de internationella nätverken. Antalet nätverk verkar här vara det viktiga som man åtminstone vill kommunicera utåt. Novias nordiska nätverk och nordiskt samarbete diskuteras mer i detalj i kapitel 4.