1.1 Planering av utbildning

Auditeringsgruppens bedömning

Utbildningens arbetslivsrelevans

Auditeringsgruppen konstaterar att Novia själva har identifierat en rad styrkor och förbättringsområden som är relevanta och tyder på en god insikt i den egna verksamheten. Det är också auditeringsgruppens intryck att utbildningsutbudet överensstämmer väl med högskolans strategi. Utbudet är väl genomtänkt och anpassat efter arbetslivets behov. Analysen av behoven präglas av en långsiktig helhetssyn och innefattar såväl arbetsgivarnas som de studerandes som det vidare samhällets perspektiv. Det samlade intrycket är att arbetslivsrelevansen är systematiskt närvarande och förankrad på alla nivåer, i alla processer, och i organisationskulturen. Det genomsyrar rekryteringen av lärare, sätter press på utveckling av innehåll och läroplaner och samverkan kring utbildningen. Auditeringsgruppen fick ta del av ett stort antal exempel på hur detta tog sig i uttryck i utbildningsvardagen. Det var också tydligt att ledningen var insatt i enskilda fall där utbildningen inte helt motsvarade arbetslivets och de studerandes förväntningar. Kvalitetssystemet hade fångat upp bristerna och högskolan arbetade med att åtgärda bristerna.

Uppdatering av kurser och utbildning

Under platsbesöket framkom många exempel på hur lärare arbetar med att kurser och utbildningar ska vara aktuella till innehållet, adressera de viktigaste kompetenserna, och ligga på rätt nivå. Detta sker genom nationellt nätverkande, nära kontakter med arbetsgivare och alumner, aktiv bevakning av trender i den aktuella branschen, FoU-verksamheten och jämförelser med utbildningar i Norden och internationellt. De fastställda lärandemålen är väl kommunicerade och förankrade, både internt i alla led och med externa intressenter, som kommer till tals i referensgrupper, branschorgan, och vid vardagens personliga kontakter mellan lärare och arbetsliv, t.ex. i samband med examensarbeten och praktik då lärare besöker de studerande på plats.

Lärandemål

En stickprovsläsning av kursplaner visar att kvaliteten på formuleringarna av lärandemålen, eller kompetenserna som de oftast kallas, varierar mellan kurserna. Ibland framstår de endast som enkla hänvisningar till kursinnehåll (studerande har kunskap om / känner till / förstår…), utan att det framgår vad de studerande ska kunna göra med denna förståelse. Andra kurser har väl genomarbetade och meningsfulla lärandemål uttryckta som relevanta kompetenser, ibland med kriterier för bedömning. Trots denna anmärkning är intrycket att lärandemålen används på ett levande sätt i kollegiet och i genomförandet och utvärderingen av utbildningen.

Utbildningens kvalitetsrutiner

Utbildningens kvalitetsrutiner förefaller ändamålsenliga och huvudsakligen välfungerande. Lärare och ledningspersoner på olika nivåer uttrycker samstämmigt att kvalitetssystemet är en del av vardagen. Kvalitetsrutinerna tillför systematik och tydlighet i arbetet och rutinerna är något som man kan luta emot. Både lärare och studeranderepresentanter ansåg att kvalitetsrutinerna är meningsfulla och inriktade på utveckling. Exempelvis nämns ofta de årliga genomgångarna och målavtalen, rapporteringen av Studerandebarometern och åtgärdsplanerna. Det framkom även vid platsbesöket att det finns möjligheter till förbättring av kvalitetsrutinerna på kursnivå. Det tekniska systemet för kursvärdering har krånglat på flera sätt och håller på att bytas ut. I samband med det finns möjligheten att även utveckla diskussionen om kursutvärdering (se diskussionen i 1.3 Utveckling av utbildningen). Novia planerar att ta modell av utvalda delar av Turun ammattikorkeakoulus läroplansprocess och eventuellt tidigarelägga processen (se kapitel 5 om benchlearning-projektet).

Integrering av FoU i undervisningen

Novia har i sin strategi Novia 2020+ identifierat utvecklingen av FoU-baserad undervisning genom dynamiskt samarbete mellan studerande, lärare och FoU-personal som en målsättning. Den undervisande personalen uppmuntras till att vara aktiva inom FoU i mån av möjlighet. Engagemang i FoU-verksamheten ses samtidigt som en form av kompetensutveckling och som en möjlighet att säkerställa kopplingen mellan FoU och undervisning. Ungefär 1/3 av Novias personal är engagerade i FoU-verksamheten, och insatserna varierar från 10%-50% för undervisande personal. Den enskilda läraren och utbildningsansvarig ansvarar för att säkerställa att relevanta forskningsrön kopplas i utbildningen. Inom vissa områden kopplas de studerande mer systematiskt in i FoU-verksamheten. Detta sker t.ex. inom sjöfart och vården där enligt intervjuerna nästan hela personalen är aktiva inom FoU-verksamheten. Inom dessa områden jobbar man i simulatormiljö där de studerande på ett naturligt sätt får ta del av den nyaste kunskapen. Integreringen av FoU i utbildningen varierar och en stärkning av FoU inom vissa utbildningsområden är ett utvecklingsområde som högskolan själv identifierat. Här kunde Novia dra nytta av internt och externt kunskapsutbyte. Till exempel identifierades systematiken i att integrera FoU i undervisningen som en god praxis i Turun ammattikorkeakoulu som var Novias benchlearning-partner (se kapitel 5).

Internationalisering

Internationalisering av utbildningen diskuteras främst i termer av studerandemobilitet. Auditeringsgruppen såg flera exempel där utbildningen är upplagd för att underlätta mobilitet. Det handlar dels om utresande studerande. Dels om inresande studerande, vars deltagande underlättas t.ex. genom att en termin ges på engelska. De internationella studerandes närvaro bidrar till en mer stimulerande studiemiljö för alla studerande (internationalisering på hemmaplan).

En annan aspekt av internationalisering är att utbildningen i praktiken gör de flesta studerande trespråkiga (svenska, engelska, finska). Medan kurser främst hålls på svenska och engelska används ofta litteratur och referenser så att de studerande ska kunna tillgodogöra sig terminologin på alla tre språken. På så vis förbereds de studerande både för den nationella och globala arbetsmarknaden, och samhällets behov av språkligt flexibla medborgare tillgodoses. Däremot är det viktigt att säkerställa att studerande som inte kan finska får kompletterande material på svenska eller engelska. Det är även av vikt att studerande är medvetna om utbildningens undervisningsspråk i ansökningsskedet. Det kom fram under platsbesöket att bl.a. inom sjöfartsutbildningen sker mycket av undervisningen på engelska, mer än de studerande varit medvetna om när de sökte sig till utbildningen.