Utvecklingen av högskolans nya studieplansmodell åren 2020-2021 byggde på en analys av dåvarande studieplaner som i mycket varierande grad var innehållsbaserade och kompetensbaserade. Även resultatdata visade att validering och tillgodoräkning inte utnyttjades systematiskt, vilket kunde kopplas till studieplanernas innehållsfokus och lärarnas fokus på de egna kursernas innehåll. De dåvarande studieplanerna var således inte förenliga med Bolognaprocessens tanke på komptensbaserade studieplaner som möjliggör smidiga studiestigar och fokus på läranderesultat.
De nya studieplanerna kom att få betydande konsekvenser för utbildningsverksamheten. Den nya modellen för studieplanerna är tydligt forskningsförankrad och bygger på ett kompetensbaserat tankesätt. Högskolan har utvecklat studieplaner med en kompetensbaserad struktur i modulform. Denna struktur ger utrymme för individuella studiestigar, nordiskt samarbete, effektiv validering, tillgodoräkning, och flexibelt lärande utanför klassrummet.
I samband med den strukturella utvecklingen av studieplanerna gjordes också ett stort utvecklingsarbete i fråga om innehåll. De nya planerna integrerar högaktuella generiska kompetenser i enlighet med högskolans strategi, en gedigen omvärldsanalys och Sitras syn på framtida kompetensbehov. Det är värt att notera att kompetenser inom hållbarhet idag integreras i alla utbildningar, vilket återspeglar högskolans engagemang för framtidens utmaningar.
I studieplansarbetet under åren 2020-2021 tog varje utbildning systematiskt utgångspunkt i samhällets och arbetslivets behov, vilket betonas i Arcadas strategi. Utvecklingsprocessen för de nya studieplanerna involverade lärarteam under ledning av utbildningsansvariga. Studerande involverades likaså aktivt genom t.ex. workshoppar kring olika frågor och förslag. Arbetet inleddes med omfattande scenarioarbeten inom varje utbildning, med fokus på framtida behov inom respektive bransch. Här spelade samarbete med arbetslivskontakter en central roll. För denna del av arbetet användes ett gemensamt dokumentbotten. Lärarteamen arbetade även fram profiler för sina utbildningar under denna fas.
I nästa fas formulerades kompetenser. Professionsspecifika kompetenser för varje utbildning utvecklades av lärarteam, medan de allmänna kompetenserna för hela högskolan utvecklades av pedagogiska rådet. För att säkerställa genomslag för de allmänna kompetenserna, omstrukturerades studiernas uppbyggnad så att samtliga Ba-utbildningar innefattar 15 sp allmänbildande studier.
De formulerade kompetenserna användes sedan som utgångspunkt för att skapa studiehelheter på 15-30 sp. Varje studiehelhet har en beskrivning som visar vilka kompetenser som är i fokus, och varje studiehelhet på 15 sp innehåller 1 – 3 studieavsnitt (t.ex. kurs, praktik, projekt). Detta systematiska tillvägagångssätt och modell för utvecklingsarbetet stödde också säkerställande av att studieplanerna beskriver examensutbildningar på EQF/NQF 6 och 7 nivå genom instruktioner om hur kompetenser och kompetensmål formuleras.
I och med den nya organisationsstrukturen, med tvärfackliga akademier istället för branschspecifika institutioner från 1.1.2022, uppstod ett nytt behov av branschråd som ersättare för de tidigare institutionsråden.
En ny utmaning uppstod då forskningsbaserade begrepp som etablerats under studieplansarbetet, år 2023 behövde anpassas till det nya studieregistrets (SISUs) begreppsapparat. Det nationella projektet Digivision 2030, med dess terminologi och fokus på kontinuerligt lärande, samt element av mikrolärande och ökade krav på modularisering, kommer att innebära nästa steg i utvecklingsprocessen. Den grundliga studieplansreformen som utmynnade i ett tydligare kompetenstänk utgör en god grund för dessa nästa steg. Samtidigt ser högskolan att det behövs en balans mellan det strategiskt förankrade bildningsbegreppet och kravet på flexibilitet och mikrolärande. En ”modulariserad bildning” är ny för Högskolan och samhället i stort, och det gäller att inte skapa för splittrade studieupplevelser för studenterna som också behöver tid att mogna, att bilda sig uppfattningar om större sammahang och utveckla aktörskap inom sina respektive professioner.
Sedan studieplansreformen har högskolan erbjudit lärarkåren olika möjligheter att utveckla sin pedagogiska kompetens och tillsammans dryfta pedagogiska frågor. Den samlade återkopplingen från sådana utbildningstillfällen har visat på ett vidare behov av att utveckla ännu mer systematiskt stöd till lärare och till lärarteamen för att granska och vidareutveckla den pedagogiska designen och lärarnas förståelse och tillämpning av den. T.ex. erbjuds alla lärare möjlighet att delta i ONL (ett internationellt samarbete för digitalpedagogisk kompetensutveckling) och I-fabrikens stöd för kompetensutveckling. Ett sätt att garantera kvalitet är att pedagogisk kompetens betonas vid all rekrytering, och över 70% av den undervisande personalen har pedagogisk behörighet.